Diskussionerna om Norrbergets framtid har till största delen handlat om ekonomin och kulturmiljön. Men hur ser det ut ur andra miljöaspekter?

Om vi börjar med frågan om klimateffekter av rivning och nybyggnation är dessa verksamheter oerhört energislukande och klimatgasdrivande och bygger upp en klimatskuld för flera decennier framåt. Visserligen kan nya byggnader göras mer energieffektiva, men det finns också en potential till förbättringar av de befintliga byggnaderna.

Vaxholms kommuns egen miljöbedömning om Norrberget listar bland annat följande negativa miljöeffekter:

• Växt- och djurlivet kommer att reduceras.

• Ekossystemtjänsternas funktioner minskar

• Ökad trafik medför höjda halter av växthusgaser samt ökande bullernivåer, och föroreningar till luft och vatten kan uppstå.

• Ökad hårdgjord yta påverkar flöden av dagvatten och kan leda till erosion och förorening av Norra Vaxholmsfjärden

De positiva miljöeffekter som nämns gäller åtgärder som möjligtvis motverkar eller mildrar de negativa effekterna, men inte i något fall handlar om inbyggda positiva effekter. Kommunen tycker dock att den positiva effekten på befolkningsutvecklingen överväger de negativa miljöeffekterna.

Kommunen har nämligen länge hävdat att en stark befolkningstillväxt är nödvändig för en god kommunal service och att det skulle finnas ett klart samband mellan tillväxt och förbättrad kvalitet för invånarna. Naturskyddsföreningen har gjort en egen undersökning där vi jämfört hur ett antal kvalitetsfaktorer utvecklats i Sveriges kommuner i relation till deras befolkningsutveckling. Undersökningen visar att samband helt och hållet saknas. Vaxholm, som tidvis varit en av de kommuner som haft starkast befolkningstillväxt i landet, har också haft stora problem med möta upp med service till invånarna, och t ex varit tvungen att ordna lokaler för skolor och förskolor i provisoriska byggnader. Slutsatsen är att befolkningsökning inte är en ”quick fix” för att lösa samhällsproblemen utan att det krävs en långsiktig planering av hur kommunal service och infrastruktur ska utvecklas i samklang med befolkningsutvecklingen.

Ett exempel på infrastruktur som måste finnas på plats när nya invånare börjar flytta in är VA-systemen. Inför valet 2014 lovade L,M och C att anslutning till Käppala reningsverk skulle ske 2018. Något definitivt beslut är dock ännu inte taget och enligt Käppalaförbundet kan vi räkna med en anslutning tidigast 2023. Vi kan också räkna med att det blir dyrt.

Vi är alltså ännu beroende av Blynäsverket, ett omodernt och illa placerat reningsverk som släpper ut ofullständigt renat avloppsvatten i Norra Vaxholmsfjärden. 2016 var reningsgraden för kväve 14 %. Vaxholms har ett åtagande enligt Vattendirektivet som säger att åtgärder ska vidtas senast 2021 för att kunna nå god status i Norra Vaxholmsfjärden och Kodjupet till 2027, men hittills är de enda åtgärderna att en del enskilda avlopp kommer att anslutas till Blynäsverket (som alltså ändå släpper ut det mesta av kvävet i sjön), samt att en båtbottentvätt har installerats.

Vi kan alltså förvänta oss försämrad vattenkvalitet i Norra Vaxholmsfjärden och i Kodjupet samt förvärrade luktproblem för de boende i Blynäsområdet fram till eventuell anslutning till Käppala i mitten av 20-talet, och ju fler nya boende som ansluts desto värre effekter.

Ett övergripande mål i Vaxholms stads planering är ”långsiktig hållbarhet och tillväxt”. 2014 frågade Naturskyddsföreningen de politiska partierna om vilket av målen ”hållbarhet” och ”tillväxt” som är överordnat i de fall målkonflikter uppstår. De partier som svarade ”hållbarhet” innehar numera majoritet i kommunfullmäktige. Vaxholms kommun borde alltså prioritera en hållbar utveckling över befolkningstillväxt i sina beslut. Det finns genom folkomröstningen den 10 september en utmärkt möjlighet att hjälpa till med att verkställa en sådan prioritering.

En längre version av denna text med en del referenser finns på <länk>

Jan Holmbäck (ordf.)